Svettigt högtryck

Svettigt högtryck
Industrin är så het att den brinner i bägge ändar. Orderingången i april var den starkaste som har uppmätts, enligt inköpschefsindex, men även inköpspriser och leverantörstider steg till rekordnivå.
I pandemins spår måste siffrorna tas med en nypa salt.
Inköpschefsindex för april var ett nytt styrkebesked för svensk ekonomi. Indexet, som mäter stämningsläget inom industrin i en rad grenar, steg till den näst högsta noteringen på ett kvarts sekel.
Det viktiga delindexet för order- ingång steg till sin högsta nivå sedan mätningarna startade för 26 år sedan, vilket vittnar om bra drag i efterfrågan. Allra mest steg exporten.
Samtliga delindex, förutom lagersituationen, steg i april. Såväl företagens nulägesbild av produktionsvolymer som framåtblickande anställningsplaner bidrog till att lyfta huvudindex.
Ytterligare en klart optimistisk signal var också att den planerade produktionen det närmaste halvåret steg till den högsta noteringen på tio år. Det är dock ett nyckeltal som inte ingår i huvudindexet.
Samtidigt kommer oroande besked från leverantörsledet. Även deras rå- och insatsvarupriser steg till en ny rekordnivå sedan Silf och Swedbanks mätningar startade.
Det blir allt mer uppenbart att globala leverantörskedjor inte har kunnat hantera industrikonjunkturens våldsamma revansch efter coronakrisen – med flaskhalsar som följd.
Stigande priser på industrimetaller och containerfrakter såväl som skriande brist på halvledare inom exempelvis fordonsindustrin illustrerar de praktiska konsekvenserna.
En annan varningslampa är att stigande leverantörstider på ny rekordnivå i april pumpar upp den mycket ljusa totalbilden från inköpschefsindex.
Längre leveranstider är i pandemins spår långt ifrån en entydigt positiv signal. Normalt signalerar de lyxproblem för industrin i form av högre efterfrågetryck. Men i coronacykeln speglar de även ökad brist på rå- och insatsvaror – snararast en broms för tillväxten.
Inköpschefsindex från euroländerna gav en liknande lägesrapport för april. Industrin vittnade om rekordstark optimism och stigande orderingång men också allt högre insatskostnader.
Fortsatt heta inköpspriser riskerar att utlösa nya vågor av inflationsoro på finansmarknaderna. Industrin har på kort sikt att välja mellan pressade marginaler eller att föra över sina kostnader till konsumenterna.
Den nervöst lagde ser ett hot mot lågräntemiljön om industrin passar på att höja sina priser i samband med att hushållen, med vaccin i kroppen, släpper lös ett års uppdämd konsumtion.

Nils Åkesson
nils.akesson@di.se