di.se

Den norska gymkedjan Sats styrelse föreslår en utdelning på 67 norska öre per aktie, totalt 133 miljoner norska kronor (124 miljoner svenska kronor).

Butiksinredningsföretaget Itab redovisar ett rörelseresultat på 114 miljoner kronor för det fjärde kvartalet 2025 (79).

Fastighetsbolaget Wihlborgs redovisar hyresintäkter på 1.111 miljoner kronor för det fjärde kvartalet 2025 

Storskogen levererar något starkare siffror än väntat för det fjärde kvartalet. Bolagsgruppen föreslår höjd utdelning. ”Med en starkare finansiell ställning och en mer fokuserad organisation står vi nu redo för nästa fas”, skriver vd Christer Hansson.

Under januari uppvisade fonder ett nysparande på totalt 4,5 miljarder kronor. Nettoinsättningar gjordes i både korta och långa räntefonder, medan aktiefonder och blandfonder hade nettouttag.

Nederländska elektronikbolaget Philips hade intäkter på 5,1 miljarder euro under det fjärde kvartalet 2025. Jämförbar försäljningstillväxt var 7 procent (1) och jämförbar orderingång ökade också med 7 procent under perioden (2).

Bukowskis lämnar sitt huvudkontor vid Midsommarkransen och flyttar till nya i Frihamnen. Samtidigt förnyar auktionshuset sitt samarbete med Systembolaget kring dryckesauktioner.

Norska laxbolaget Salmar redovisar ett justerat rörelseresultat om 1.834 miljoner norska kronor för det fjärde kvartalet 2025 (1.489). Rörelseintäkterna uppgick till 8.176 miljoner kronor (7.876).

Intric bygger AI-agenter som även lyder under sekretess. Nu har AI-bolaget fått in nytt kapital från riskkapitalbolag och profiler som Carl-Henric Svanberg för att växa vidare med fokus på säkerhet och ett europeiskt oberoende.

Familjen Rejler har via sitt bolag Jangunnar AB köpt totalt 10.000 B-aktier i Rejlers för nära 1,8 miljoner kronor.

Storbritanniens premiärminister Keir Starmer hävdade på måndagen att han ”inte var beredd att lämna” efter att ha överlevt den allvarligaste utmaningen hittills mot sitt ledarskap, även när nya spänningar uppstod mellan den hårt ansatta brittiska premiärministern och en av hans främsta rivaler.

EU förbereder en rad alternativ för att integrera Ukrainas medlemskap i ett framtida fredsavtal.

Det är nära ett pliktskyldigt bud i det havererade storbolaget. Men det borgar knappast för någon kurssuccé i aktien – tvärtom så riskerar kursen istället att pressas ytterligare. Storägarens agerande i andra bolag vittnar också om att han kan försvinna från ägarlistan lika snabbt som han gjorde entré.

Republikanerna i den amerikanska kongressens representanthus lade på måndagen fram en procedurmotion för att blockera en omröstning om president Donald Trumps tullagenda. Detta skulle potentiellt kunna försena en politiskt obekväm omröstning om hans mest framträdande ekonomiska politik till åtminstone juli.

Läkemedelsjätten Astra Zeneca släpper bokslut. Rapporterar gör även fastighetsbolaget Wihlborgs, vård- och diagnostikbolaget Medicover, Latourägda hisstillverkaren Alimak och fritidsproduktbolaget Thule.  Det är några av tisdagens höjdpunkter.

Nej, det är inte Call of Duty eller Risk de spelar. Men i ”spelhålan” nere i källaren på Försvarshögskolan i Stockholm gnuggar blivande officerare sina geniknölar över brädspel och dataspel med syftet att vässa sitt militära beslutsfattande. Här används specialutvecklade krigsspel för att simulera verkliga scenarier, analysera taktik och förstå konsekvenserna av olika val i krig och kris.

I dag kan enskilda utvecklare skapa mjukvara som får operativ effekt nästan omedelbart, utan långa upphandlingar eller stora organisationer i ryggen. Enligt Emil Hjalmarson, avdelningschef på FOI, kan det i vissa lägen kräva att säkerhetskraven sänks för att möta utvecklingstakten.

Ska AI få fatta beslut under militära operationer? Frågan är kontroversiell, men enligt försvarsforskaren Peter Bovet Emanuel står det klart att det är så det kommer bli. Nu har han varit med och utvecklat en AI-modell för planering av militära operationer som bland annat väckt amerikanska försvarsmaktens intresse. 

Biotekniken kan lyfta svensk försvarsförmåga till nya höjder, men innebär samtidigt att hoten blir mer svårkontrollerade än någonsin. Forskare på FOI pekar ut både möjligheter och allvarliga sårbarheter – inte minst att utländska aktörer har makten över svensk innovation.

Intresset för snabba 3D-utskrifter av reservdelar har vuxit snabbt i världens försvarsindustrier. Nu har försvarsjättarna BAE Systems Hägglunds och Saab, tillsammans med Försvarets materielverk, utvecklat en ”mikrofabrik”, som ska låta kunden skriva ut godkända reservdelar direkt vid fronten.