di.se

AI-bolaget Anthropic uppges locka investerare inför sin börsnotering med att spå intäktsmöjligheter på över 30.000 miljarder dollar, skriver WSJ.

Tyska Siemens Energy vill knoppa av sin division ”Transformation of Industry”, som bland annat tillverkar kompressorer och ångturbiner. Enligt Bloombergs källor finns EQT med bland intressenterna på enheten.

Fed-chefen Kevin Warsh har sagt att han helst inte pratar mer än nödvändigt. Men på fredagen talar han i Jackson Hole. Marknaden lyssnar på helspänn, med drivor av frågetecken kring både räntorna och inflationen.

Fed-chefen i Boston, Susan Collins, sade på tisdagen att hon för närvarande stödjer att hålla räntan oförändrad, men att det krävs ytterligare framsteg i att få ned inflationen mot centralbankens mål på 2 procent. Det rapporterar Bloomberg News.

Rymdbolaget Space X planerar att bygga en ny uppskjutningsanläggning för Starshipraketen på Louisianas sydkust, i ett projekt som väntas kosta 100 miljarder dollar. Det rapporterar Bloomberg News.

Sportkedjan Dick’s Sporting Goods rasar runt 30 procent efter en svag rapport där utsikterna sänktes. Fallet drar med sig flera sektorkonkurrenter. ”Vi kommer att genomlida en del smärta”, säger ordförande Ed Stack under en telefonkonferens med analytiker enligt Bloomberg.

Prisjakt var nära en miljardnotering i Stockholm i våras, men drog i sista stund tillbaka sina planer. Med starka finanser i ryggen och nya AI-verktyg är vd:n Peter Greberg redo för ett nytt försök. ”Intentionen är att genomföra det någon gång under det andra halvåret”, säger han till Di:s systertidning Breakit.

USA-börserna höll sig på plus efter omkring fyra timmars handel, med teknikaktier i återhämtning efter måndagens nedgångar. Oljepriserna sjönk samtidigt efter positiva signaler kring relationen mellan USA och Iran.

Den amerikanska detaljhandelsjätten Target faller tungt på Wall Street efter att bolaget fastnat i ännu en skandal. Detta efter att kedjan tvingats be om ursäkt och dra tillbaka en Halloween-dräkt som anklagas för rasistiska anspelningar, skriver Bloomberg.

Bristen på Patriot-robotar har blivit ett stort problem för Ukraina i kriget mot Ryssland. Men nu jobbar bolaget Fire Point dygnet runt för att tillverka en egen anti-ballistisk robot, med Saab som partner. Målet är att bli klar redan nästa år och kapa kostnaden med två tredjedelar, berättar vd:n Iryna Terekh för Di.

Iran och Oman kan ha tagit ett litet steg närmare ett avtal om Hormuzsundet.

Stödet för Liberalerna är det högsta sedan partiledaren Simona Mohamsson i våras svängde och sade ja till att ge Sverigedemokraterna ministerposter, visar Dagens Nyheter/Ipsos senaste väljarbarometer.

Det danska medicinteknikbolaget Ambu sänker prognosen för den organiska försäljningstillväxten för räkenskapsåret 2025/2026 och räknar nu med en tillväxt på omkring 10 procent, jämfört med tidigare prognos om 10-12 procent.

Ljudboksföretaget Storytel har beslutat att återköpa B-aktier för högst 300 miljoner kronor. Det framgår av ett pressmeddelande.

Jämställdheten bland delägare på svenska advokatbyråer rör sig framåt, men långsamt. En ny kartläggning från Di:s nyhetstjänst Affärsjuridik visar att andelen kvinnliga delägare har ökat tydligt över tid, samtidigt som skillnaderna mellan byråerna är stora.

Handelskriget mellan USA och Kanada eskalerar ännu ett snäpp. Kanada meddelar nu att landet slår till med tullar på 15 till 50 procent mot flera amerikanska varor, skriver internationella medier.

Tisdagens handel avslutades på plus på de nordiska börserna. Det regionala samlingsindexet Vinx 30 var upp 1,2 procent vid nivån 1.583.

De ledande Europabörserna handlades mestadels högre på tisdagen, efter att USA:s så kallade "ekonomiska offensiv" mot Iran inte gjort något större avtryck på börserna. Det breda Stoxx 600 var upp 0,4 procent.

Stockholmsbörsen firade positiva uppgifter från Mellanöstern med en munter handelsdag. Fallande oljepriser och långräntor gav medvind.

Investerarlegendaren Stanley Druckenmiller kritiserar sin tidigare protegé Scott Bessents ingripande på obligationsmarknaden. ”Varje baspunkt av artificiellt nedpressad ränta är en subvention till att skjuta problemen på framtiden”, skriver han i en kommentar till Wall Street Journal med rubriken ”Låt obligationsmarknaden tala”.