di.se

Henrik Bunge har beslutat att lämna sitt uppdrag som vd för Björn Borg efter drygt tolv år på posten. ”Man kommer till en tidpunkt där man tänker att det är dags att göra någonting annat och låta någon annan fortsätta den här otroliga resan”, säger han till Di.

Teknikföretaget Ranlos ska nå en nettoomsättning på 300 miljoner kronor senast år 2030 och en ebitda-marginal på 20 procent. Det framgår av ett pressmeddelande där bolaget presenterar sina finansiella mål.

Underleverantörerna till fordonsindustrin ser en ljusning framöver både vad gäller volymer och orderingång. ”Det finns definitivt skäl att vara hoppfull”, säger Teknikföretagens chefekonom Erik Spector. Framtidsutsikterna är dock mer positiva för lastbilar än för personbilarna. 

USA:s president Donald Trump måste lämna sitt vittnesmål i ärendet där han stämt det brittiska public service-bolaget BBC på 10 miljarder dollar. Det kräver en federal domare på torsdagen.

Strax innan stängning på Stockholmsbörsen internmäklade DNB Carnegie en aktiepost om 55,9 miljoner aktier i fastighetsbolaget Logistea. Säljaren av posten – som motsvarar närmare 11 procent av bolagets kapital och röster – är fastighetsinvesteraren Rutger Arnhult. ”Det är oroliga tider nu”, skriver han till Di.

Styrelsen i installationsbolaget Bravida har beslutat om att inleda ett återköpsprogram av aktier upp till 100 miljoner kronor, meddelar bolaget i ett pressmeddelande.

Det amerikanska försvarsdepartementet har drivit vidare vindkraftsprojekt, rapporterar Bloomberg. Beskedet fick vindkraftbolagen Ørsted och Vestas att lyfta på Köpenhamnbörsen.

De nordiska börserna noterades mestadels ned på torsdagen, i likhet med börstendensen i omvärlden. Samlingsindexet Vinx 30 sänktes 1,9 procent till nivån 1.480.

De ledande Europabörserna rundade av torsdagen lägre. Det breda Stoxx 600-indexet sjönk 1,0 procent. Fortsatta spänningar i Mellanöstern och förnyad AI-oro tyngde marknaden.

Stockholmsbörsen stängde kraftigt nedåt efter en rapporttung torsdag. Bland rapportförlorarna återfinns Atlas Copco, SEB och Swedbank – medan Bonesupport och Nelly rusade över 20 procent vardera.

Atlas Copco föll tungt på börsen trots en stabil kvartalsrapport. Ett orderrally inom den AI-exponerade vakuumaffären överskuggades av en svagare utveckling inom kompressorteknik – där Europa pekas ut som svagt. ”Makromiljön är inte så positiv i Europa”, säger vd:n Vagner Rego.

Viking Lines sänker sina utsikter på stärkt oro för att högre energipriser kommer att tynga resultatet 2026 avsevärt jämfört med tidigare år – och därmed understiga de förväntningar rederiet luftade tidigare i år.

Head Engineering, som utvecklar och levererar processlösningar och kompletta anläggningar för framställning av primärt sprängämnen, noteras på Spotlight den 6 november. Totalt säljs befintliga B-aktier i bolaget för cirka 121 miljoner kronor i samband med listningen.

Styrelsen i fastighetsbolaget John Mattson har beslutat att höja bolagets finansiella tillväxtmål. Det långsiktiga tillväxtmålet för substansvärdet höjs till 10 procent per år från tidigare 7 procent, enligt ett pressmeddelande.

Branta fall för bank- och verkstad. Det blev facit efter rapportflodens tyngsta dag – då över en fjärdedel av hela börsens marknadsvärde sattes i spel. Di:s analysredaktion betygsätter dagens rapporter. • Rapportrallyt tvärvände till ras • Sandvik och pulvret • AI-storm – då flyr investerarna till säkra hamnen • Ödesfrågan sänkte Atlas Copco • Här ska du ta hem vinsten

Solkraftbolaget Scatec rasar med över 20 procent på Oslobörsen efter att ha lämnat en vinstvarning.

Den 23 oktober har det gått 70 år sedan Ungernrevolten inleddes. Även i vår tid innebär de dramatiska höstdagarna 1956 viktiga lärdomar om europeiskt ansvarstagande.

På noteringsdagen i våras trefaldigades den svenska chipstjärnan Silex nästan räknat från teckningskursen 81 kronor, till 225 kronor. Under torsdagens AI-frossa noterades en ny lägstakurs – tyvärr, för de finanskändisar som inom kort får sälja sina stora innehav.

Oljepriset vänder upp igen, och med förnyad kraft. Optimismen från september är plötsligt som bortblåst när nya hot tornar upp sig.

Det danska försvaret ska köpa robotar från amerikanska och norska bolag, meddelar försvarsminister Jeppe Bruus (S) vid en pressträff.